Igår blev det mycket vin och mycket kval-final till melodifestivalen. Och självklart lite filosoferande. Allt försiggick i min grannes lägenhet, då hon är den enda av oss med TV.

Eftersnacket rörde sig först om vad vi just beskådat men övergick snart i relationer. Den här gången mer inriktat på sex. Kati (grannen) myntade begreppet "sexually in love" vilket jag verkligen gillade. Som jag tolkar det är det när man blir sex-förälskad i någon, alltså någon man kanske egentligen inte gillar men som man känner en enorm attraktion till och som därför lätt förväxlas med kärlek. Eller som faktiskt är en form av kärlek. För hur definierar man egentligen kärlek och vart drar man gränsen för förälskad, kär och älska?

Om man kan vara sexually in love så kan man ju även vara "romantically in love" - vilket då är när man tycker väldigt mycket om personen men kanske inte känner en så stark sexuell dragning till den. Det bäst måste då vara att vara både sexually och romantically in love med den man är med.

Intressant diskurs... Men jag kvarstår vid mitt påstående att jag inte alls tror på kärlek. Eller det blir också fel. För först skulle jag/vi behöva definiera vad ordet "kärlek" betyder. Det är ett så allmänt begrepp och därför så svårt att ringa in. Jag inser ju att personer upplever sig vara kära - är de inte det då? Vem kan definiera vad som är sanning? Jag menar "mitt kul är inte ditt kul" - vem äger rätten att bestämma?

Enligt vad jag tror så existerar inga absoluta värden och därför ingen absolut sanning. Så, rättelse: Jag tror inte på kärlek men jag förstår och respekterar att andra gör det.



Hmm nu blev det krångligt. Ta och lyssna på de underbara ryska damerna istället för att läsa det här:

http://www.rtve.es/television/20120308/abuelas-buranovskiye-babushki-representaran-rusia-eurovision-2012-cancion-party-for-everybody/505741.shtml

Go Russia!