http://www.ur.se/mb/pdf/Texter/Man_fods_inte_till_kvinna.pdf

”Man föds inte till kvinna, man blir det”

Citatet är Simone de Beauvoirs, hämtat från hennes epokgörande bok Det andra könet som skrevs 1947. I efterkrigstidens Frankrike rådde en stark hemmafruideologi, moderskapet var kvinnans främsta uppgift, trots att hon inte hade laglig rätt att vara förmyndare för sitt barn. Det var olagligt att använda preventivmedel och lagen förbjöd också kvinnor att inneha egna bankkonton. Kvinnor var omyndigförklarade. Ur den kontexten var Beauvoirs bok synnerligen radikal och omstörtande. Mycket har hänt sedan dess, men trots att drygt femtio år har gått är Beauvoir fortfarande aktuell. Hon var och är en intressant filosof och ger en genomtänkt och komplex förklaring till kvinnans un- derordning.

Kvinnans underlägsenhet etablerades i mänsklighetens barndom. I likhet med Hegel, såg Beau- voir mänsklighetens historiska framträdande som kännetecknat av en kamp om erkännande och suveränitet. Hos Hegel var det kampen mellan herrar och slavar, där slaven småningom kunde upp- nå ett säkrare självmedvetande genom sitt arbete, och utmana sin herre. Slaven kunde förändra sin ställning såväl som världens utseende. (Något som har anammats av marxismen.)

Beauvoirs tes är att kvinnorna stod utanför den ursprungliga kampen på grund av sitt barnafö- dande och sin mindre fysiska styrka. Kvinnan stod dessutom utanför Hegels dialektik, eftersom hon stod utanför den produktiva aktiviteten. Eftersom kampen stod mellan herrar – slavar eller borgare – proletärer, hade förhållandet mellan män och kvinnor en helt annan karaktär än det förhållandet som uppstod mellan olika män. Kvinnan blev Det Andra Könet, den i där ojämlikheten inte förändrades. Hon blev Objektet framför andra, definierad, omskriven men utan utrymme för sin egen subjektivitet. Kvinnan har alltid tilldelats en natur, setts som ond eller god, syndig eller känslosam. Ett objekt man kan äga och projicera sina önskningar och aggressioner på. Dessa definitioner har reproducerats genom historien, vilket medför att den unga flickan spontant uppfattar sig själv som subjekt på grund av dessa myter om kvinnan och kvinnligheten.

För att jämlikhet ska uppnås måste alla individer tillåtas att leva som fria subjekt, själva forma sin identitet och själv ta ansvar för sitt liv. Beauvoir ansåg att kvinnor, liksom andra förtryckta grupper, endast kan uppnå detta tillstånd i ett demokratiskt socialistiskt samhälle. Hon krävde att kvinnor skulle få kreativa, avlönade arbeten för att kunna bli ekonomiskt oberoende och därmed subjekt i sina egna liv. Detta har vi uppnått i dag, femtio år senare, men än i dag lever myten om kvinnan och kvinnligheten kvar och kanske t o m har förstärkts via reklam och media.

Eva Bolin