Återgår till hetsen och hatet mot rökare. Jag röker inte så mycket själv så det är inte ett personligt korståg jag för, utan jag kämpar för friheten då jag ser den begränsas i hälsans och trygghetens tecken för varje dag som går. Och jag blir rädd. Jag blir rädd för människorna som ägnar sina dagar åt att begränsa utrymmet för andra, jag blir rädd för människor som anser att de har rätt att döma andra för att de andra gör något de inte accepterar. Vi måste prata om det här, vi måste stå upp och kämpa för friheten.

Vad grundar då sig denna acceptens av hat mot rökare? Som vanlig grundar det sig i okunskap och masspsykos. Så här skriver David Eberhard i I trygghetsnarkomanernas land:

"Och även om rökare faktiskt dör några år före ickerökare så behöver man inte känna panik för det. Om man upplever  en ökad livskvalitet av rökningen kanske det faktiskt kan vara värt det. Man lever ju inte bara för att leva. (...) När det sedan gäller passiv rökning är vi förmodligen tillbaka i samma farlighetsspektrum som listerianinfektion under graviditeten. Nuvarande lagstiftning kring rökförbud på krogen bygger på en synnerligen svag dokumentation. Med tanke på att rökning trots all omvänd statistik med stor visshet är skadligt vore det faktiskt mer motiverat att förbjuda rökning generellt, men tillåta att man röker på krogen. (...) Det finns visserligen några studier som visar att det är farligt med passiv rökning. Det vill säga, fruar eller makar till en rökare som bott ihop i flera decennier löper en viss ökad risk att drabbas av ovanstående sjukdomar jämfört med någon som inte lever ihop med en rökare under flera årtionden. (...) Vad som helt saknas är välgjorda studier som visar att serveringspersonal eller andra som vistas i restaurangmiljö skulle ha en ökad risk för rökrelaterade sjukdomar (under förutsättning att de inte röker själva) Åtminstone om man korrelerar för andra saker som kan påvrka risken för t ex hjärtinfarkt, som stressig miljö och i förekommande fall dålig kosthållning samt oregelbunden livsföring i allmänhet. Då blir det närmast absurt att staten går in och förbjuder det ofarliga och därmed begränsar det forum då rökning faktiskt för många feströkare är njutbart och istället låter vardagsrökningen fortgå."

Så det kanske inte är så farligt att röka som vi blivit itutade sen barnsben? Kanske vi borde börja ifrågasätta lite mer Statens kontrollbehov och inte köpa alla deras larmrapporter vars enda syfte är att rättfärdiga sina egna myndigheter och begränsa medborgarnas liv.