Dresscode

När jag inte är Maggan hårfrisörska så arbetar jag på ett kontor. På kontoret får man inte klä sig hur som helst, vi har en dresscode. Nästan hela året är det ingen som bryr sig om den, vi är ett kontor fullt av individuella stilar och ingen vanlig kontorsmiljö där alla bär kavaj och slips. På mitt kontor bär ingen kavaj och slips. Vilket jag tycker är fantastiskt då jag är en stor ivrare för personlig frihet och anser att kläder och stil är ett uttryck för din personlighet och därför inget någon annan ska bestämma över.

På mitt kontor arbetar mestadels personer i tjugoårsåldern vilket har lett till att på sommaren behöver vi tillämpa vår dresscode då tjugoåringar inte alltid kan hantera frihet och tror att det är okej att komma till kontoret i strandkläder. Så det behövs regler för det kan vara ganska distraherande med halvnakna människor i en kontorsmiljö.

Vad jag dock inte förstår är vår dresscodes utformning. För det första är den olika för kvinnor och män. Vad händer då med alla de som identifierar sig som varken kvinna eller man? Vad händer med alla trans-personer? Eller alla de som inte är intresserad av att följa en könsdefenierad klädnorm?

Just nu är det modernt bland tjugoåriga flickor att bära linnen som är så djupt ringade i ärmhålan att deras BH syns. Det är inte ok enligt vår dresscode. Däremot är det ingen som reagerar på all tjugoåriga pojkar som går runt med byxorna under rumpan och visar sina kalsonger. Tydligen så är en kvinnas underkläder mer oanständiga och oacceptabla i en kontorsmiljö än en mans. Det känns väldigt konstigt och svårt att försvara.

Jag har full förståelse för dresscodens existensberättigande, men skulle vilja uppmuntra alla företag att ha en mer modern syn på hur människor bör klä sig.

För det första, inte dela upp klädsel efter kvinna och man, för det andra tillämpa samma regler för alla - antingen kan man visa underkläder eller så kan man inte. En dresscode som inte är anpassad efter 50-talets könsnormer utan som vågar steget in i 2000-talet.